På grisgården finns det grisar och en grisproduktion, där köttproduktion brukar vara det främsta syftet med företaget och gårdsdriften.
Med våra svenska djurskyddsregler ställer vi i Sverige högre kravpå de gårdar som har grisuppfödning än de länder som enbart förhåller sig till EU:s djurskyddsregler. Därmed har vi i Sverige grisar som lever mycket bra liv och tas mycket väl om hand jämfört med i många andra länder.
Så många grisar finns i Sverige
I Sverige har vi några hundra tusen suggor som varje år föder miljontals kultingar som går till slakt när de vuxit sig stora nog för det. I Sverige fanns det flest grisar 1980 då det fanns 2 600 000 grisar i landet, men den siffran har som sagt gått ner sedan dess.
Det är vanligt att grisar hålls inomhus och får böka runt i strö, istället för utomhus – även om det också förekommer. I Sverige är det sedan 1986 förbjudet att tillsätta antibiotika och tillväxtförhöjande preparat i grisarnas foder.
Tamgrisen
Tamgrisen (Sus Domestica eller Sus Scrofa Domestica)har varit domesticerad sedan cirka 9000 före Kristus och den finns i ett flertal olika raser, storlekar och färgvarianter. Vissa raser är vanliga som sällskapsdjur istället för hund. Utvecklingen av olika raser hos Tamgrisen tog fart först under sent 1800-tal. I Sverige har vi en inhemsk ras i Linderödssvinet som är en svensk lantras samt den enda svenska oförädlade rasen av arten gris. Linderödssvinet är mycket uppskattat av självhushållare som gärna håller gris för eget hushållssyfte.
Vad grisar äter
Grisar är allätare och ges ett varierat foder, däribland matrester från hushåll eller industriell matproduktion. Förr var det vanligt att man drev ut grisarna i skogen för att låta dem böka i jorden efter ekollon och rötter.